Kennel China Aster's

Enligt amerikanska databaser kan affenpinschern vara predisponerad (mottaglig) för:

Höftledsdysplasi (HD)

Patellaluxation (knäledsfel)

Patellaluxation innebär att knäskålen hoppar ur sitt normala läge. Patella kan vara olika svår och

graderas med 0 eller ua = utan anmärkning, 1, 2 och 3, där en trea innebär att knäleden är permanent

ur led. I de svårare fallen görs en operation för att få knäskålen att vara kvar i rätt läge.

Arvsgång: För närvarande finns två teorier; dels att det är en autosomal recessiv arvsgång

(en gen från vardera förälder) och dels att nedärvningen är polygen (fler olika gener samverkar).

Det som talar för en polygen nedärvning är att patellaluxation varierar i svårighetsgrad och orsakerna

rent fysiskt är olika.

Perthes sjukdom

Perthes sjukdom, även kallad Legg Calvé Perthes sjukdom, är en utvecklingsrubbning i skelettet.

De kliniska symtomen utlöses när ledkulan i höftleden förtvinar till följd av bristande blodcirkulation.

Perthes sjukdom förekommer främst hos små terrier och dvärghundar. Symtomen debuterar ofta i

samband med könsmognaden och består av bakbenshälta med smärta vid rotation och sträckning

av höftleden. Tikar och hanhundar drabbas lika ofta. Diagnosen Perthes sjukdom fastställs med

röntgenundersökning. Lindriga fall kan avläka med vila och behandling. I de fall där operation måste

tillgripas bör den göras så tidigt som möjligt. Opererade hundar blir smärtfria men hälften visar en lätt

förändring av rörelsemönstret.

Arvsgång: Sjukdomen följer i princip en enkel autosomal recessiv arvsgång. Testparning mellan sjuka

individer visar dock att det inte är frågan om en strikt Mendelsk klyvning. Sjuka djur bör inte användas

i avel och båda deras föräldrar (och eventuell avkomma) är att betrakta som anlagsbärare.

Sannolikheten att friska kullsyskon till hundar med Perthes sjukdom är anlagsbärare är 67 proc.

Källa SKK:s Anomalex.

Cushing's syndrom

Cushings syndrom orsakas av onormalt hög halt av kortisol i blodet. Kortisol bildas normalt i små

mängder i binjurarna. Onormalt hög mängd kan orsakas av för hög halt av binjurestimulerande hormon (ACTH)

från hypofysen (hjärnans körtelbihang). Hos 80-85 proc. av fallen är ökad ACTH-insöndring den främsta

orsaken till Cushings syndrom. Övriga fall orsakas av en eller flera tumörer i binjurarna. Sådana förekommer

två till tre gånger så ofta hos tikar som hos hanhundar.

Cushings syndrom drabbar främst medelålders eller äldre hundar. De hundar som har Cushings syndrom

som orsakas av hög ACTH-halt (hypofysorsakade) får oftast symtom i yngre år än de hundar får där sjukdomen

orsakas av binjuretumör. Risken för binjuretumörer är ökad i vissa raser. Dit hör beagle, bostonterrier, boxer,

pudel, schäfer, tax och terriers. Cushings syndrom kan även orsakas av lång medicinsk behandling med höga

doser kortison.

Typiska symtom är ökad törst och ökad urinavgång, trötthet, dålig muskelstyrka och så småningom en

förändring av hela kroppsformen så att bålen blir päronformad med klotrund eller hängande buk. Ofta ses

håravfall, ändrad pälskvalitet och mycket dålig hud och päls. Sjukdomen är inte vanlig men ses, som nämnts,

oftare i vissa raser än i andra. Den kan behandlas med ett specifikt, målstyrt cellgift som minskar

kortisolbildningen i binjurebarken."

Källa SKK:s Anomalex

Arvsgång - okänd

Keratokonjunktivitis sicca (Torra ögon - minskad tårproduktion)

Keratokonjunktivitis sicca (KCS) beror, i de flesta fall där sjukdomen är dubbelsidig, på autoimmunt angrepp på

tårkörtlarna. Tårkörtlarna förtvinar vilket resulterar i nedsatt tårproduktion och ögon med torrt och matt yta.

Diagnosen KCS ställs med en enkel tårmätning, Schirmer tårtest.

Källa: SKKs anomaliexempel

Immunbristsjukdomar

Olika åkommor såsom hudbesvär, vissa hjärtbesvär och inre sekretoriska sjukdomar, allergier m fl sjukdomar

kan orsakas av brister i immunförsvaret. Vad gäller affenpinscher är den lilla genetiska variationen att betrakta

som den främsta orsaken till eventuella svagheter i immunförsvaret. Åtgärderna måste vara att få fler gener i

rasen genom avel med obesläktade individer.

Läpp- och gomspalt

Gomspalt (kluven gom) är en medfödd missbildning som ibland åtföljs av käkspalt (kluvet käkben) och/eller

harläpp ("harmynthet"). Harläppen vanställer valpens överläpp och ibland även nostryffeln och är lätt att upptäcka.

Gomspalt och käkspalt kan misstänkas om valpen har svårt att suga eller det bubblar ur valpens nos när den diar.

Inuti valpens mun syns en längsgående fåra mitt i gomtaket. Det förekommer "mikroformer" av gomspalt som

bara kan påvisas vid noggrann undersökning. Hos hundar med gom-, käk- eller läppspalt finns en ökad risk för

andra missbildningar, särskilt hjärnhinnebråck, vattenskalle, missbildade ben och navelbråck.

Gomspalt kan orsakas av att den dräktiga tiken utsatts för teratogener (ämnen som orsakar fostermissbildningar).

Kemiska bekämpningsmedel, kemiskt industriavfall, vissa livsmedelstillsatser, vissa mediciner (kortison) och

mögelgifter i foder och spannmål misstänks ha teratogen effekt. Detsamma gäller röntgenstrålning, vissa tarmvirus,

grovt felaktig utfodring och massiv överdosering av A-vitamin.

Arvsgång

Gomspalt är ofta genetiskt betingad. Ärftlig bakgrund kan misstänkas när valpar av en viss ras drabbas oftare än

valpar av andra raser. Spalterna varierar i utseende mellan olika raser, vilket kan tolkas som att det finns flera olika

spaltsyndrom. Olika arvsgångar har föreslagits. Spaltdefekterna varierar kraftigt i svårighetsgrad, vilket kan tyda på en multifaktoriell eller polygen mekanism.

Oligodontia (Avsaknad av en eller fler tänder)

Förekommer hos många raser. Främst hos dvärghundar